Över hela Sverige, med undantag av Gotland, avger berggrunden radongas. På framförallt 60- och 70-talen byggdes många hus i blåbetong, som avger radon.
Sedan mitten på 70-talet finns det inga byggnadsmaterial man kan få tag på som avger så pass stora mängder radon att det blir ett problem – däremot stöter vi ofta på att radon tar sig in i nybyggda hus genom otätheter. I samband med att man bygger till eller bygger nytt så finns det en del bra åtgärder man kan vidta för att minimera risken att få in radongas i huset och på så sätt undvika att behöva göra större åtgärder.
Till en början kan det vara bra att undersöka hur markförhållandet ser ut där du ska börja bygga. Du kan vända dig till miljökontoret i din kommun för att få information om hur radonbilden ser ut. Ännu bättre är att mäta radonet i marken där du ska bygga, det är något som enkelt kan göras själv med markradondetektorer som du kan beställa via oss. När du fått svaret på hur koncentrerat radonet ligger i marken kan du lättare ta beslut kring byggnadsteknik som ska användas för att bygga radonsäkert.
Vill du beställa mätpaket för radonmätning i mark, vatten eller för huset kan du göra det här.
Radonsäkert med dräneringsslang
Ett smart knep i samband med att en ny platta ska gjutas är att lägga ut en dräneringsslang i grundläggningsskiktet för att bygga radonsäkert. Slangen ringlas ut så att den täcker så stor yta som möjligt, och läggs gärna 1,5 m från grundmurarna.
Se till att slangen inte täpps till eller skadas när plattan ska gjutas. Låt den ena änden av slangen mynna ut i ett blivande förrådsutrymme/pannrum eller utanför huset – utifall att radonhalterna efter färdigställning är förhöjda är det då enkelt att koppla på en radonsug för att evakuera gasen under plattan.
Du slipper då ta hål i plattan, vilket innebär ett större ingrepp huset. Dessutom sparar du pengar på installationen.
Radonsäkert med radonduk
Ett bra sätt att stoppa gasen från att flöda upp genom plattan är att lägga ut en radonduk. Det är en skyddande duk som läggs ut innan plattan gjuts. Just radonduken består av flera olika membran, och skyddar bättre än den traditionella plasten. Ska du bygga på ett väldigt utsatt område är detta verkligen att rekommendera.
Täta genomföringar och skarvar!
När betongplattan är gjuten och har torkat är det bra att ta en vända kring rörgenomföringar och skarvar för att täta. När det gäller markradon vet vi att det räcker med väldigt små skarvar eller sprickor för att gasen ska sugas upp i huset.
Täta med elastiska fogmaterial som håller på lång sikt för att bygga radonsäkert. Golvbrunnar och våtrum görs enligt standard. Kom även ihåg att täta kring skyddsrör för exempelvis vattenledningen som dras in i huset. Det är en klassisk radonbov.
Vilken typ av ventilation ska huset ha?
Fundera också på vilken typ av ventilation som är bra. I princip byggs alla hus idag med bra ventilationssystem, men ur radonsynpunkt finns det en viss skillnad mellan de två vanligaste systemen. Frånluftsventilation innebär att luften sugs ut ur våtutrymmen, och friskluft släpps in genom väggventiler i boutrymmen. Med detta system finns det en risk att markradon sugs upp i huset av frånluftsventilationen – även om risken är relativt liten i ett nyproducerat hus.
Mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning (FTX) ger ett väldigt bra luftflöde, samtidigt som ventilationen balanseras vilket gör att mängden luft som trycks in i huset nästan motsvarar luften som sugs ut – vilket gör att risken för att markradon sugs upp minskar.
Har du frågor kring att bygga radonsäkert?
Kontakta oss eller läs mer i Boverkets broschyr Åtgärder mot radon i bostäder.
