Blåbetong är ett byggnadsmaterial som är starkt förknippat med radon och osäkerhet. Ofta blir den som hör ordet nämnas i samband med husköp orolig.
Vi ska här försöka förklara hur blåbetong använts i Sverige samt vilka konsekvenser det har för husägare och de hus som är byggda med materialet.
Blåbetongens historia
Alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, började tillverkas år 1929. Just alunskiffer användes vid framställningen, och detta visade sig efter hand innehålla mycket radium som ger ifrån sig så mycket radon att det kan bli ett problem i inomhusmiljön.
Se frågor och svar om radon.
Blåbetongen var ett material som var enkelt att bygga med, och har främst använts som byggnadsmaterial i väggar. Det förekommer även i bjälklag. När forskningsrapporter började komma fram på 1970-talet beslutades att blåbetongen inte längre fick produceras. Fram till år 1975 gick det att få tag på blåbetong och det har konstaterats att det funnits i hus fram till cirka år 1980.
Blåbetongen har tillverkats bland annat i Yxhult och på Öland. Det användes som byggnadsmaterial i många fastigheter som var del av det så kallade miljonprogrammet.
Under vilka år användes blåbetongen?
Främst användes blåbetong under 1960- och 1970-talen. Vanligt förekommande är att väggar i källare eller stommar är av blåbetong. Som vi skrivit tidigare har materialet funnits under en betydligt längre period och det kan därför vara bra att undersöka väggarna om du är osäker på vad som finns i byggnadsmaterialet.
Hur tar man reda på om det är blåbetong?
Blåbetongen avger, förutom radongas, även gammastrålning. Med en gammamätare kan man särskilja blåbetongen från andra byggnadsmaterial genom de förhöjda strålningsvärdena. Själva materialet är gråblåa block, men det kan vara svårt att avgöra med blotta ögat om det är blåbetong eller inte. Vi på Radea kan snabbt komma ut och identifiera blåbetong i de län vi är verksamma. Då ser vi direkt vilken strålningsklass det handlar om. Därefter kan vi beräkna radonavgången från materialet.
Kontakta oss så kan vi hjälpa dig.
Blåbetong och radon
Blåbetong och radon är tätt sammanflätade begrepp. Men faktum är att alla stenbaserade byggnadsmaterial avger en viss mängd radongas. Däremot kan blåbetongen avge så pass mycket att det blir förhöjda radonhalter (över 200 Bq/m³) inomhus. Blåbetong är tillsammans med markradon den vanligaste orsaken till förhöjda radonhalter i inomhusluften.
Olika typer av blåbetong
När det gäller radonavgången så är det viktigt att man skiljer på de olika typerna av blåbetong som finns. Med en gammamätare mäts strålningsklassen upp, och den brukar grovt delas in i låg-, medel- och högstrålande blåbetong.
Denna information är obligatorisk att ha tillhands när mängden radongas från byggnadsmaterialet ska beräknas. Ett hus med lågstrålande blåbetong i innerväggar i källarplanet har vanligtvis inga stora radonproblem (om det inte finns markradon), medan ett hus med den högstrålande varianten kan få värden uppåt 500 Bq/m³.
Hur löser man problem med blåbetong i hus?
Den vanligaste åtgärden är att öka luftväxlingen i huset. Den gas som materialet avger späds då ut så att halterna hålls nere. Beroende på vilken typ och mängd av blåbetong som finns i huset så kan denna lösning se väldigt olika ut.
I enklare fall räcker det med ett förstärkt självdrag, det vill säga att friskluftsventiler installeras för att släppa in mera luft. I vissa fall kan frånluftsfläktar som hjälper huset att andas genom att suga ut luft vara bra, medan det i de svårare fallen ofta krävs värmeåtervinningsaggregat (se FTX) som klarar av höga luftflöden utan att förlora för mycket värme.
Läs mer om projektering av ventilationsanläggningar.
Det har också visat sig att en grundlig målning av väggarna kan sänka radonhalterna. Denna åtgärd kan vara lämplig vid en renovering. Det går givetvis också att titta på om det går att byta ut materialet. Men det kan vara en alltför omfattande åtgärd i många fall.
Läs mer om radonsanering.
