Om radon

Radon varken doftar eller syns. Enda sättet att ta reda på om den finns hemma är att mäta. Lär dig mer om ädelgasen ingen vill ha.

Se filmen om radon

Vad är radon?

Radon är en osynlig och luktfri, radioaktiv gas som bildas när grundämnet radium sönderfaller.

När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna fastnar på damm som vi andas in. Så kommer radonet ner i lungorna.

Radonhalten mäts i enheten Becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m³). 1 Bq/m³ innebär att en atom per sekund sönderfaller i varje kubikmeter luft.

På vilket sätt är radon skadligt?

I jämförelse med dålig kost, rökning eller solens UV-strålar är radonstrålning i de flesta fall inte jättefarlig. Men bor du lång tid i ett hus med höga radonhalter ökar risken för lungcancer.

Radon följer med luften in i luftrör och lungor när vi andas. Lungorna kan därför skadas. I värsta fall ger radon upphov till lungcancer.

Ju längre tid du tillbringar i radonhus, och ju högre halter du utsätter dig för, desto större är risken.

Det tar minst 15 år att utveckla lungcancer. Rökning i kombination med radonstrålning innebär en ökad hälsorisk.

Även passiva rökare, som exempelvis familjemedlemmar, löper ökad risk att drabbas av lungcancer orsakad av radon.

Hur vanlig är lungcancer orsakad av radon?

Strålsäkerhetsmyndigheten (tidigare Statens strålskyddsinstitut) uppskattar att omkring 500 lungcancerfall per år orsakas av radon inomhus. Av dessa 500 fall utgörs 90 procent av rökare.

Cirka 50 lungcancerfall drabbar alltså ickerökare. Genom att sänka radonhalten i alla hus med värden över 200 Bq/m³ kan cirka 200 lungcancerfall på sikt undvikas varje år.

Generella gräns- och riktvärden

I kapitel 6 av Boverkets byggregler står det att gränsvärdet för radon i nybyggda hus är 200 Bq/m³.

Motsvarande riktvärde hittar du i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om radon i bostäders inomhusluft. Där anges samma värde på 200 Bq/m³.

Likadant är det med radon på jobbet. I Arbetsmiljöverkets föreskrift Hygieniska gränsvärden är gränsvärdet för arbetsplatser, ja du gissade rätt, 200 Bq/m³.

Radon hemma kan komma härifrån

Radon i marken

Från marken

under och runt huset.

Radon i byggnadsmaterial

Från byggnadsmaterialet

exempelvis betong och tegel.

Radon i dricksvattnet

Från vattnet

som används i hushållet.

Markradon vanligast

Radon finns naturligt överallt. I mark, luft och vatten. När det gäller radon i våra bostäder är marken under huset sannolikt den vanligaste källan. Det kan vi som gör många radonsaneringar runtom i Sverige skriva under på.

Många kommuner har rätt bra koll på radonläget lokalt. En bra idé är att kontakta Hälso- och Miljökontoret eller motsvarande verksamhet i din kommun för att höra vad de säger.

Radon i byggnadsmaterial

Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten (till exempel betong, lättbetong och tegel) innehåller radium och avger därför radon.

Normalt är radiumhalten så liten att radonavgången är betydelselös. I dag tillverkas inte byggnadsmaterial med så hög radiumhalt att det utgör någon nämnvärd radonrisk.

Men det finns undantag från förr. Ett sånt undantag är alunskifferbaserad lättbetong, den beryktade blåbetongen, som användes från år 1929 fram till år 1975. Sen förbjöds tillverkningen.

Även om blåbetong inte tillverkades efter år 1975 så byggdes det hus av materialet ända fram till år 1980.

Blåbetong i både ytter- och innerväggar och bjälklag kan ge radongashalter uppåt 1 000 Bq/m³ när luftväxlingen är dålig.

Radon i hushållsvatten

Vatten från bergborrade brunnar eller från kallkällor kan innehålla radon.

När radonhaltigt vatten tappas upp eller används i tvätt- eller diskmaskiner avgår en stor del av radonet ut i inomhusluften.

En tumregel är att radonhalt på 1 000 Bq/l i vatten ger inomhusluften ett tillskott på cirka 100 Bq/m³. Men riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är små. Radon som man dricker tas upp i magsäcken och transporteras ut i kroppen. Den största delen andas man ut inom en timme.

Gränsvärden för radon i vatten

Gränsvärden för vatten finns i Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Vatten som innehåller mer än 100 Bq/l klassas som tjänligt fast med anmärkning.

Vid mer än 1 000 Bq/l bedöms vattnet vara otjänligt för användning som livsmedel. När radonhalten i dricksvattnet är hög finns det skäl att misstänka att radonhalten i inomhusluften är det också.

Därför ska du alltid mäta radon i inomhusluften om du upptäcker förhöjda halter i vattnet. Kommunalt vatten är kontrollerat men egna brunnar måste du själv kolla.

De gräns- och riktvärden som finns för radon i vatten är avsedda för permanent boende. De går därför inte att direkt överföra till fritidsboende eller annat vatten som inte används dagligen.

Gå vidare och läs om radonmätning